En summering av semestern så här långt ger ett väldigt bra betyg. Med lite trevande väder inledningsvis blev senare halvan av juli bara soligare och varmare.
Under den första veckan hann vi med en tur söderut till Järvsö för att testa deras downhillcykling. En väl utbyggd park som passar alla, från nybörjare till erfarna. Då jag själv är långt ifrån expert på downhillcykling kan jag inte utrycka mig om hur de svårare lederna är. Själv höll jag mig mest till de blå men testade även bitvis någon av de röda. Som uppvärmning och även nedvarvning fungerade den gröna ”Monica” alldeles utmärkt och när man fick upp lite fart och kände på g-krafterna i Barbro och Malin, som gav ett bra flow i serpentinkurvorna, var det riktigt kul. Hit måste vi komma tillbaka när vi är lite mera inkörda.
Efter några dagar på hemmaplan fortsatte vi semestern längre norrut, till Björkliden. Vi började med att ge oss ut på en fyra dagar lång vandring. Med en unghund och en man med benbrott i februari anpassades dagsetapperna därefter. Första dagsetappen gick till Låktatjåkko fjällstation där vi spenderade två nätter.
Under dagen vi hade på fjällstationen var planen att gå en dagstur med lättare utrustning men när vi vaknade på morgonen låg molnen låga och vinden ven utanför. Bitvis yrde även snöflingorna runt oss. Därför fick det istället bli två kortare turer den dagen. Dagen till ära var det även min födelsedag och Anders hade smugglat med sig en champagneflaska som avnjöts i lä i en bergsskreva på fjället. Det här är första gången jag firar födelsedagen i snöstorm.
Förmiddagens tur gick mot Kårsavagge och på eftermiddagen tog vi oss upp på toppen av Låktatjåkka. Tyvärr fick vi inte njuta av den fantastiska utsikten som vackert väder bjuder på.
Dagen efter gick vi leden ner mot Låktatjåkka tågstation men vek av mot Kärkevagge innan vi nått järnvägen. Vädret var fortfarande kyligt men idag kom nederbörden som regn istället för snö. Dessutom hade SMHI utlovat uppklarnande väder framåt kvällen.
På ängen rakt ovanför forskningsstationen slog vi upp tältet och fortsatte sedan in mot Trollsjön utan ryggsäckar. Vilken fantastisk plats! Om vädret bara varit 5 grader varmare hade jag utan tvekan tagit ett dopp i det klara kalla vattnet. Här hade jag kunnat tillbringa många dagar med kameran och det ständigt skiftade ljuset. Nu fick Anders och Rossi vänta någon timma innan jag kände mig någorlunda nöjd med fotograferandet och dessutom började jag vara riktigt hungrig.
Dagen efter vaknade vi upp till strålande sol och en temperatur som steg sakta uppåt. Vi satt på oss utrustningen och gick tillbaka ner mot järnvägsstationen för att ta förmiddagståget tillbaka till Björkliden. Vädret höll i sig de närmsta dagarna när vi njöt av mountainbike längs Rallarvägen och fiske i midnattssolen.
Tillbaka på hemmaplan igen är det viktigt att inte glömma bort allt som finns att göra i närområdet. Med det fina sommarvädret har temperaturen i havet blivit riktigt skön och efter att ha svettats på dagen med löptur eller cykling är det riktigt skönt att ta med handduken och eventuellt sup-en för ett kvällsdopp eller en paddeltur.
På bara 1 timma och 45 minuters biltur från Umeå ligger nationalparken Skuleskogen, mitt i världsarvet Höga Kusten. Ett område som bjuder på otroliga naturupplevelser. På fredagseftermiddagen styrde vi bilen mot entré nord i Skuleskogen och gick ut till Tärnettholmarna för att spendera natten där. Vi mötte tre andra par som även de skulle tälta i området.
De varma vindarna höll myggen borta och vi njöt av utsikten innan vi kröp in i tältet. Den ena absiderna fick stå öppen så att vi kunde njuta av havsutsikten hela natten. Morgon därpå packade vi ihop och begav oss till Skuleberget för att klättra viaferrata med ett par goda vänner. Jag har klättrat den röda leden här tidigare och vet att den bjuder på fantastisk utsikt. Lite luftig bitvis så det gäller att man inte har anlag för svindel. Klättringen på Skuleberget har utvecklats mycket de senaste året och även här finns det något för alla. Om man inte vill gå upp kan man ta linbanan till toppen för att njuta av mat och kall dricka i toppstugan, och även självklart av utsikten.
På kvällen tog vi sup-arna från Norrfällsviken och paddlade ut mot havet. Det är inte ofta vattnet är helt stilla runt höga kusten och vi fick känna på de stora runda dyningarna som rullar in mot land. Jag kunde inte låta bli att tänka på hur det skulle vara att paddla blå bandet med en sup?!
Innan vi styrde kosan hemåt nästa dag tog vi båten till Trysunda. En kort vandring på västra sidan för att sedan utforska stranden vid Storviken.
Nu återstår en vecka av semestern vilken vi troligtvis kommer att spendera i Västerbottens fjällen. Håll koll på vårat konto på Instagram och njut av de varma fina sommardagarna.
/Susanne